Händelserikt i november

Nu i november firas både det ena och det andra. Först ut var ju Fars Dag och samtidigt var det Singlarnas dag. Hur firas singlarna? Någon som vet?  En annons såg jag och det gällde Clas Ohlsons butiker som lämnade 11 % rabatt till alla singlar som handlade den 11/11. Hur bevisar singlarna att de är just singlar undrar jag. Fäder får inga speciella rabatter på Fars Dag. Men firade hoppas jag att de blev.

Här hemma var firandet mycket stillsamt och den fader som finns i hemmet fick en mycket fin blombukett.

Som omväxling var barnbarnen jättelugna och åt kladdkaka och firade både sin pappa och sin farfar. Trevligt!

 

 

För att pigga upp oss i det gråväder som fortfarande råder kör vi med mysbelysningar både här och där.

 

 

Vi har köpt en hel del ljusslingor som vi stoppar i vaser och andra prylar för att få upplysning på det sättet. Det gäller att inte förbanna mörkret utan att tända ljus.

 

 

För att ytterligare muntra upp oss har vi varit och vaccinerat oss mot influensan. Som flerdubbel riskperson får jag vaccinationen gratis så det tackar jag för.

 

”Vår” vaccinationsbyrå är numera en del i en stor vaccinationskedja och har därmed bytt namn till VaccinDirekt. Många personer hade samma idé och det var fullt i väntrummet. Trots det gick det ganska snabbt.

 

 

Ofvandahls konditori ligger bredvid VaccinDirekt så vi passade på att gå in där och fika. Ett mycket gammalt och känt ställe dit Uppsalaborna fikat under ”alla tider”.

”Tider komma och gå men Ofvandahls bestå. Här har Hjalmar Bergman och Karin Boye druckit sitt kaffe. Gustaf Fröding, Prins Eugen och Gunnar Wennerberg har funderat på livet sittande i de plyschklädda sofforna. Politiker, ärkebiskopar och snickare. Alla har de varit på Ofvandahls konditori.”

Ofvandals är till salu och jag hoppas att någon seriös köpare slår till så att Ofvandahls kommer att bestå även i fortsättningen.

Ofvandahls kunde fixa det som inte ”fina” hovkonditoriet Günterska klarade av. Att göra en sockerfri petit choux på sekunden. Läcker och sockerfri bakelse med jordgubbar och blåbär. Heja Ofvandahls!

Günterska hade INGET sockerfritt alls trots deras devis ”mångfald med kvalitet”. De har inte ens svarat på e-post när jag frågade om hur det kommer sig att sockerfritt saknas.

 

November månad är grå, dimmig och regnig. Inte nog med det – november är också jättelång i Uppsala.

I vår omgivning grävs inte endast gator och trottoarer upp. Även lekplatser byggs om och det tar tid. Vid Sommarro i Eriksbergsområdet bygger Uppsala kommun om lekplatsen (som kommer att bli jättefin).

I Uppsala har november månad 31 dagar som ni ser på skylten.

Nu har snart halva november avverkats och innan månaden är slut har vi två födelsedagar att fira!

 

 

Annonser

Ännu en vecka har gått

Gråvädret tar aldrig slut. Ständigt +7-8 grader, dis, dimma och småregn. Hoppas att det är sant som det är sagt: det är bra för hyn. Det förutsätter naturligtvis att man är ute. Jag ska bespara er från mina ständigt återkommande besök på sjukhuset för de har ni säkert ledsnat på vid det här laget.

Veckan har varit tråkig (rehab.träningen), sökande och trevlig. Jag hoppar över rehab.träningen och går direkt på sökandet.

Först sökte vi oss till återvinningen. Ni ser själva vilket väder! Återvinningen vid Boländerna i Uppsala är riktigt stor. Där tar de emot det mesta. Vi hade åtskilliga sladdar, en gammal brödrost, uttjänta mobiler mm som vi behövde bli av med. Trots tidig förmiddag var det köer till de olika ”stationerna” men personalen var hjälpsam och det funkade bra att hitta rätt container att slänga grejorna i.

 

 

En skylt önskade oss välkommen åter och det lär det nog bli. Det finns fortfarande saker både i hemmet och i källaren som kommer att köras till återvinningen.

Jag har t ex massor av kläder som har krymt så mycket att jag inte längre kommer i dem. Konstigt! Eller kan det bero på att jag gått upp åtskilliga kilon?

Vi har länge varit på jakt efter en piedestal och nu fortsatte vi sökandet efter en sådan.

 

Helping Hand (Erikshjälpen) var första anhalten för att söka efter en piedestal.

Fint ordnat och massor av fynd fanns det men ingen piedestal.

En födelsedagspresent inköptes men inget kan avslöjas naturligtvis. Ett par pocket böcker slank med i föröbifarten.

 

En fikapaus blev det också på det trevliga caféet.

 

 

Caféet möbleras om efter hand. Möbler säljs och det kommer in nya. Därav ommöbleringen.

 

 

 

Röda Korsets second hand brukar ha en del fint så vi fortsatte dit.

 

Inte heller här hittade vi det vi sökte. Vi fann däremot några glas som vi absolut inte behövde. De fick följa med hem. Fyra glas som kostade 20 kr tillsammans.

 

 

 

Vi åkte vidare till IKEA där vi inhandlade vårt standardsortiment, vita stora servetter. De har kostat endast 19 kr paketet sedan urminnes tider.

Jag blev förtjust i en soffa som kostade under 3000 kr. Det var en 2-sitssoffa som vi skulle behöva. Men inget köp eftersom vi har en mycket blommig tapet i vardagsrummet och jag skulle hellre byta ut tapeten och köpa nya soffor än att köpa (ytterligare) en ”mesig” soffa.

Att tapetsera om står inte på dagordningen hos oss eftersom vi avvaktar renovering. Vi vet inte alls när den ska sättas igång men det är ingen idé att kosta på en massa pengar i onödan just nu.

Tänk att byta till en ny ljus (något lite diskret mönstrad) tapet och köpa nya soffor som dessa på IKEA. Ja, det skjuts på framtiden.

Det har varit trevligt att åka runt och leta efter en piedestal. Det blev ingen sådan men annat som vi inte tänkt oss.

Det som däremot var planerat var den mycket trevliga Författerfredagen på Stadsbiblioteket. Tillsammans med de goda vännerna S och C besökte jag biblioteket och hörde på Fatima Bremmer som skrivit boken ”Ett jävla solsken”. Jag har ju tidigare skrivit om den fantastiska boken om Ester Blenda Nordström och nu berättade författaren om hur hon arbetat med boken. Det var intressant att få ta del av det enorma arbetet hon genomfört. Hon berättade t ex att hon ”blev besatt” av Ester Blenda Nordström och lade ner ett extremt arbete på boken under flera år. Hon intervjuade bland andra flera släktingar till Ester Blenda, gick igenom kartongvis med brev och foton. Fatima Bremmer läste allt som fanns att läsa både om Ester Blenda och även om den samtid hon levde i. Mycket givande och intressant kväll. Trevligt också med sällskap av S och C! Alltid lika kul att träffas.

 

 

Fatima Bremmer talade om sin bok ”Ett jävla solsken”.

 

 

 

 

 

Ris och ros

Nu tänker jag klaga igen! Samtidigt delar jag ut en ros till samma företag. Företaget jag kommer att skriva om är Upplands lokaltrafik (UL). UL har troligen en av världens sämsta appar. Att hitta en korrekt reseplanerare är nästan helt omöjligt. Jag ska ta ett exempel:

Vi bor toknära en busshållplats (ovanligt för att vara i Uppsala) där en buss går till Akademiska sjukhuset (bland annat). Koll på appen ger vid handen att vi ska gå till en annan plats flera hundra meter bort? Samma sak från Akademiska sjukhuset – där fnns inte den buss som åsyftas alls. Där menar UL att vi ska gåt långt bort till en helt annan del utanför sjukhusområdet och ta en buss till centrala staden för att sedan ta en ny buss hemåt. Detta i stället för att ta direktbussen mellan sjukhuset och hemmet. Hur kan man misslyckas så totalt med att få den logistiken att fungera? Det man också misslyckas med är att ha samma (dåliga) information på mobilen och Ipad. Jag förstår ingenting!

Att hitta till och inom sjukhuset är en konst. Hela området består av byggen. Nybygget av sjukhuset är gigantiskt. Huvudentrén med tillhörande hus är under ombyggnad och inslaget i blått plast. Irrande (och irriterande) gångar finns både ute och inne. Stängsel och skyltar överallt.

 

En blänkare i lokal TV noterade att en av de större infarterna skulle stängas av under lång tid och resenärer hänvisades till andra infarter. Oj oj – min närmaste väg stängdes. Jag kollade på sjukhusets hemsida och även på UL´s hemsida och fann en relativ nyhet. Där kan man beställa en ”sjukresebiljett” som gäller för patient och medföljare under 24 timmar den dag man har besökstid på sjukhuset. Bra med minskad administration och minskade kostnader för patienten. En ros till UL och Region Uppsala är på sin plats.

 

Eftersom vi inte ska köra bil i Uppsala är detta ett bra initiativ. I Uppsala finns inte särskilt många p-platser och speciellt inte inom Akademiska sjukhuset eller dess närhet. Nu stängs ett p-garage för ombyggnad så personal och patienter får allt längre att gå till arbetsplatser och mottagningar.

Nu ska jag kolla om biljetten även gäller vid de tillfällen jag ska träna på rehab.

Min ögonoperation har inställts. Läkarbesöket i går avgjorde frågan. Ingen operation de närmaste sex månaderna på grund av alla de mediciner jag måste proppa i mig. Blodförtunnande mediciner gör att blödningsrisken är påtaglig och operationen får vänta.

 

Allt ljus på Uppsala

Nu (i går söndag) har vi besökt Uppsalaeventet Allt ljus på UppsalaVartannat år är det en ljusfestival och vartannat år en isfestival i november. Vi hade tur med vädret, lagom temperatur och klar himmel. Årets ljusevent var tillägnad Ingmar Bergman som skulle fyllt 100 år om han levat. Han hade en del med Uppsala att göra i sin barn- och ungdom. 10 olika ljus hade riggats runt om i staden och vi kollade på nätet och gick till de som föreföll mest intressanta.

Bilden gör absolut inte ljusspelet rättvisa. Mellan 60 och 100 meter långa uppspända belysta ”band” i olika färger var spektakulära.

Spectral heter konstverket som finns i Stadsparken.

En favorit.

 

En annan favorit var en kub som ändrade färg. Platsen var inte så väl vald tycker jag. På en gata full med cyklister och personer på väg till eller från Resecentrum i halvmörkret. Det var bäst att hålla sig undan.

 

En jättestor svävande kub!

Space cube var namnet!

 

 

 

Flera andra konstverk beskådade vi men jag nämner inget om dem. Några kanske är värda att uppmärksamma, men jag var inte imponerad. Det är nog som med min uppfattning om Ingmar Bergman, lite för knepigt för min smak i allmänhet. Det finns undantag bland hans verk liksom här bland ljusinstallationerna. Kul att Uppsala blir upplyst i alla fall.

Vi avslutade vår söndagkväll med att gå ut och äta. En nyöppnad restaurang i Eriksberg blev vårt val. Bistro Hörnan besöktes och vi var nöjda med valet. Pastan med skaldjur och svamp till en kostnad av 179 kr var mycket god och prisvärd. En av oss tog blåbärspannacotta till dessert. Den var väl kall men smakade bra enligt uppgift. Bra och trevlig service gjorde kvällen lyckad. Vi kan tänka oss att komma tillbaka!

 

Nytt och fräscht på Bistro Hörnan.

 

Alla helgons dag

Inte tror jag att vi alla tänker så mycket på några helgon. Vi tänker förhoppningsvis på våra döda anhöriga och vänner. Vi besöker kyrkogårdar och tänder ljus och lägger eventuellt blommor på gravplatserna. Vi gjorde som så många andra, besökte de kyrkogårdar där vi har våra anhöriga som avlidit.

Det är dags att fixa till stenarna kring den lilla rabatten framför gravstenen. Vi tände ett gravljus för var och en i graven, farmor, farfar och min pappa.

Vi gick in i kyrkan och där serverades kaffe. Till skillnad från Günterska Hovkonditoriet i Uppsala hade kyrkan sockerfria kakor!

 

Det var fortfarande ganska ljust när vi åkte från Danmarks kyrka till Berthåga kyrkogård. Mörkret kom snabbt och vi orienterade oss via marchaller som lyste vackert. Det var lång kö av bilar till gravplatsen. Det var många människor som kommit till kyrkogården och minneslunden. Det var otroligt vackert med alla ljus vid den lilla bäcken som rinner i området.

En vacker kväll med alla lyktor och ljus som lyser upp i mörkret.

foto: maken

Här tände vi ljus för mamma, mostrarna K och A samt morbror H.

 

Söndagskvällen tänker vi ägna åt

”Allt ljus på Uppsala”

 

Olästa och lästa böcker

Jag har mina favoriter bland författare. Ni kommer säkert inte ihåg men familjen Persson tillhör favoriterna. Vadå familjen Persson? Pappa Leif G W och dottern Malin förstås. Senaste boken av Leif GW var inte den bästa tyckte jag. Nu har jag funnit en bok av Malin Persson Giolito som jag inte tidigare läst. Bortom varje rimligt tvivel från 2012 har jag nu läst ut. Sträckläst! Det är hög klass på Malin Persson Giolitos böcker.

 

Vissa uttryck känner vi igen från Leif GW ´s vokabulär. Malin Persson Giolito berättar så att man känner att man själv är med i handlingen. Läs boken!

 

 

 

Ett par böcker som jag inte kan rekommendera är

dessa båda.

Inte heller kan jag skriva något omdöme om dem. Det beror på att jag börjat läsa böckerna utan att komma igenom dem. Jag har börjat om och om igen utan att komma längre än ca 100 sidor. Jag har läsa många böcker av författarna tidigare och dessutom med stor behållning. Men denna gång funkar det inte alls. Jag kommer ingenstans. Roslund och Hellströms bok Två Soldater är nästan 700 sidor lång och så tung att den knappast går att läsa i liggande ställning (i sängen) vilket är en försvårande omständighet. Nesbös bok säger jag inte heller något om annat än att det är många personer att relatera till och det klarar jag inte av just nu. Vi får se om jag ger dessa båda böcker en femte chans?

Idag är det dags att tända ljus på landets alla kyrkogårdar. Vi har två platser att besöka och tända ljus. Danmarks kyrkogård och Berthåga kyrkogård. En krans och några ljus blir det på Danmarks kyrkogård där vi har en grav och ljus i Berthåga där det är en minneslund. Det är alltid vackert med alla tända ljus i höstmörkret.

 

 

Kransar och ljus finns i olika format inför Alla Helgons helg.

 

 

 

För att ytterligare lysa upp höstmörkret har Uppsala ett evenemang just nu:

Allt ljus på Uppsala”.

Det lockar ut många besökare kvällstid. Även vi kommer att gå en sväng någon kväll. Årets tema är barnet Ingmar Bergman. Knepigt? Troligen. Jag återkommer till detta.

 

Nu får vintern komma

I väntan på vintern har bilen fått på sina vinterdäck. Så fort däcken kommit på blir det alltid stora regnvädret. Typiskt!

 

Euromaster har förtroendet att förvara våra däck på sitt däckhotell. Det är inte billigt men bra.

 

 

 

 

 

Bilen hissas upp och vips är alla fyra däcken bytta. Allt medan vi kollar genom ett fönster.

 

 

Vi har så smått börjat att försöka att få ihop en lista med önskemål från barnbarnen. Det är födelsedag och jul som snart är på gång. Går det inte att planera så mycket annat kan man ju försöka med presentplanering. Det är inte det lättaste. Äldsta barnbarnet önskade sig bensinpengar till Solna? Ett gäng ska åka till Stockholm Horse Show i slutet av november och de ska skramla ihop till bensin och parkeringsavgift. Det är inte vad jag kallar present direkt. Mellanbarnbarnet önskar sig en moped. OK – det är i alla fall en RIKTIG present det! Yngsten tänker på saken! Det blir svårare och svårare med tiden. Själv önskar jag mig något som inte går att slå in i paket. Det går heller inte att köpa för pengar. Gissa vad!

En viss planering finns trots allt även för mig. Författarfredagen den 9 november är bokad och biljetter fixade av väninnan S. Toppen! Jag måste bara orka! Sedan finns viss planering för uteliv med ett par olika konstellationer. Även det hoppas jag att orken räcker för.  Nu när jag kommit igång med min rehab kanske orken kommer ”på köpet”. Hemma cyklar jag varje dag trots att det är det tråkigaste som finns. Nu har jag kollat på åtskilliga tv-program på play (på datorn). Både riktigt usla och riktigt skapliga. I morgon, onsdag, dags igen för träning på Akademiska sjukhusets fysioterapi. Riktigt trist det också men jag tvingar mig dit ändå. Det gör att jag tyvärr missar vissa intressanta föreläsningar på Uppsala universitet (U-Fold). Dessa är alltid på onsdagar och det är samma dag som jag tränar. Tråkigt att inte hinna med det som jag tycker är intressant. Seminariet slutar så sent att jag inte hinner till sjukhuset i tid. Den 14 november är det dags för ett superaktuellt ämne både nationellt och lokalt.

”U-FOLD Höstseminarium: Skottlossning, Våld och Droger
Onsdag 14 november 2018 – Uppsala universitetshus, sal IX

U-FOLDs seminarier i Uppsala universitetshus tillhör regionens viktigaste arenor för samtal och initiativ inom beroendefältet. Nu möts vi igen för att belysa ännu en angelägen utmaning:Antalet dödskjutningar ökar just nu markant i Sverige. En utveckling som experter kopplar till det mångåriga inflöde av illegala skjutvapen som idag ackumuleras i våra större städer. Även narkotikahandeln ändrar skepnad, och i områden där försäljningen intensifieras kommer fler skjutvapen till användning. Vi står alltså inför två olyckliga förlopp som alltför ofta sammanfaller med katastrofal utgång.”

Kanske jag kan gå på föreläsningarna och hoppa över panelsamtalet som avslutar förmiddagen? Då hinner jag nog utan att behöva stressa, vilket numera är förbjudet för mig.

Ni kommer att få veta hur det går!