På bättringsvägen

Hurra! Nu har jag inte ont, inget tryck och ej heller vätska kvar i blåsan på foten. Efter flera besök på husläkarmottagningen och ett läkarbesök på Akademiska sjukhuset förefaller det äntligen som jag blir bättre och bättre för varje dag. Idag var jag återigen på husläkarmottagningen och allt ser bra ut. Jag fick dock en laddning med olika material för omläggning om det upprepar sig.

 

Plåster i olika storlekar. sterila kompresser och lite annat som kan plåstra om mig vid behov.

 

 

 

Men nu är det mer än nog. Jag vill absolut INTE ha tillbaka eländet igen! Nu kan jag gå obehindrat så livet återvänder så sakteliga. Jag kan glädja mig åt att våra balkongblommor är fina och nu sitter uppe på balkongräcket. Detta efter att de varit på golvet på grund av att det blåst som bara den.

 

 

Lite värme och solsken gör att de är jättefina. Mellan pelargonerna har vi planterat Stjärnöga (tror jag). De blommar inte ännu men har mycket knopp.

 

 

Numera har jag frikort för sjukvård. Detta får man som trogen kund! I morgon ska jag utnyttja detta igen då jag ska på återbesök på Metabolmottagningen på Akademiska sjukhuset. Jag är verkligen en frekvent kund patient. Efter detta besök ska jag försöka att hålla mig långt borta från allt vad sjukvård heter. Det är inte helt enkelt med allt som tillstöter hela tiden.

Ni minns datakraschen? Jag håller fortfarande på att försöka finna det som lagts på en back up. Det är inte lite det. Just nu har jag återfunnit mina antavlor i släktforskningen. Vad ser jag då? Jo – alla bilder är borta. Text finns men där bilden borde vara finns endast ett rött X. Jag kommer att få mycket att göra för att återfinna bilderna och dessutom att sätta in dem i det program jag har för släktforskningen. Programmet är utmärkt men jag funderar på hur jag ska återskapa bilderna. Har ni något tips?

Det är kul med släktforskning men jag har nästan kommit till vägs ände för min egen del. Vid 1600-talets mitt tar alla uppgifter slut. Det finns inte kyrkböcker före den tiden. Dessutom är de tidiga böckerna mycket svårlästa. Det beror både på det skick böckerna är i och på handstilen i böckerna. Jag har också svårt att hitta i ”nyare” böcker i USA. Släktingar bytte namn (amerikaniserade namnen) när de kom till USA och uppgifterna om överfarten saknas i många fall. De enda jag funnit är ett par bröder till min farmor. Många av hennes syskon (åtta personer) utvandrade till USA runt sekelskiftet (år 1900). Min farmor hade endast tre syskon kvar i Sverige. Min släkt i USA känner jag inte till och ingen av dem förefaller ha återvänt till Sverige. I Sverige är det numera lätt att släktforska och de flesta kyrkböcker mm finns på nätet. Man behöver inte längre åka iväg till Landsarkiv och sitta och slå i gamla böcker. Jag kommer att kämpa på med forskningen!

Det finns ju andra böcker att ägna sig åt. Det tänker jag göra i sommar och återkommer om det senare.

 

Annonser

Nytt grepp och boktips

Inför midsommarhelgen var det fullt på alla p-platser vid Gränby Centrum (numera Gränbystaden) i Uppsala. Det är ett mycket välbesökt affärsområde som bland annat utarmar affärerna i stadens centrala delar. Till stadens centrum går det inte att köra bil eller parkera bilen utan att bli ruinerad. Nu har man på Gränbys stora parkering funnit ett nytt grepp. Mycket fiffigt enligt min mening.

Det är svårt att se på bilden men jag försöker förklara: personen i den gula västen håller upp en stor skylt med texten P-plats ledig.

Personen står vid den lediga platsen och går vidare till nästa lediga plats när någon parkerat vid den första.

 

Det underlättar en hel del för den som cirklar runt runt och letar efter en ledig p-ruta. Det är maken som tagit bilden under gårdagens (torsdag) köphysteri inför midsommarhelgen. Själv har jag suttit i lugn och ro hemma med min skadade fot och ägnat mg åt olika boktips som jag fått.

Boktips jag fått den senaste tiden:

• Tofflan har recenserat och berömt ”Alltid din dotter” av Caroline Säfstrand. Boken finns på min inköpslista. Jag har inte läst något av den författaren men snart ska det bli av.
• Maria Gustavsdotter har skrivit en hel del historiska romaner som jag inte läst. Nu har jag fått tips om sviten om prästdöttrar på 1600-talet. Fyra böcker (varav tre om döttrarna) har jag beställt och väntar med spänning. Jag fångades just av historiska romaner efter att ha läst ”1793” som jag verkligen rekommenderar. Spännande och fängslande i 1700-talets slut och slum.
• ”Bakom stänga dörrar” är ett annat tips. En bok baserad på verkliga händelser om ett slags familjedrama. Jag har kollat på nätet men har inte köpt boken ännu. Pocketupplagan är slut och i sommar vill jag inte ha inbundna böcker.
• Samma gäller ”Tehandlarens hustru”. Jag tycker det är lite dyrt med 189 kr (inbunden). Jag kanske inte heller är så förtjust i den här typen av romaner.
• Sist men inte minst fick jag tips om ”Det förlovade landet” av Mari Jungstedt. En deckare som utspelas på Gran Canaria. Den har jag redan läst och även glömt bort. Vissa böcker (författare) fastnar inte alls.

Några ytterligare boktips har kommit mig till del, men jag väntar lite med dem. I sommar blir det endast pocket som packas i resväskan. I väskan ska jag också packa min superlilla dator. Detta om det går att fixa Windows 10 i den. För närvarande är det den antika Windows XP som huserar där.

 

Det är svårt att se hur liten datorn är men här snackar vi bärbar! Inte stor och tung som vår andra ”bärbara” dator. Jag orkar inte ta med den någonstans på grund av tyngden.

Det vore roligt att ta med den ”lilla röda” på resor eftersom jag har svårt att blogga via mobil eller Ipad.

 

Vi får se om det går att fixa till datorn. Annars får det bli som vanligt – lite omväxlande med bloggandet.

Here we go again

Ja inte så bokstavligt. Det är dåligt med gåendet just nu men det har varit värre. Nu kan jag stödja på foten och har varit på läkarbesök. Jag lyckades även denna gång att blippa på den automatiska inskrivningsapparaten så mitt besök noterades.

Här syns den mottagning som man numera får när man besöker sjukhuset. Inte speciellt personligt men kanske effektivt för personalen som kan göra annat än att registrera patienter och ta betalt.

Faktura kommer per post (om man inte har frikort som jag).

 

Jag fick i alla fall träffa den läkare jag tidigare träffat (i september 2017) och det var ju bra. Hon var lika frågande idag som tidigare. Vad kan det vara för fel? Helt obegripligt! Ingen infektion, ingen svamp och ingenting annat heller. Hon var nöjd med att blåsan på foten gått sönder och att ingen infektion tillstött utan var välskött och omplåstrad båda av maken och husläkar- mottagningen. Ny omläggning och pensling med ”Kali” som jag också fick med mig hem.

 

Det är inte svart utan en tjusig lila färg som inte ska drällas spillas på kläder eller annat. Färgen går nämligen inte bort.

Kali ska strykas på vid varje omläggning.

 

 

Eftersom ”såret” efter blåsan är gigantiskt behövdes det ett extra stort förband. Mepilex Lite 15×15 cm. Det finns inte på apoteket så jag skulle kontakta husläkarmottagningen och få några stycken. Sagt och gjort. Husläkarmottagningen var frågande och meddelade att de hade så få förband själva att de inte kunde lämna ut några. Nehej! Vad ska jag då göra vid omläggning? Efter vissa turer ringde sköterskan upp sjukhuset och de kom överens om att jag klarar mig med nuvarande omläggning över helgen och får komma till husläkarmottagningen på måndag för omläggning. De tar hellre emot mig för omläggning än ger mig några plåster för egenvård. Det är en underlig prioritering tycker jag. Men trevligt att de ägnar mig sådan uppmärksamhet! Hurra för frikortet!

Nu är det strax midsommar och det syns på vädret. Är sommaren slut tror ni? Någon dans kring midsommarstången blir det inte för mig i år. Inte för att det brukar bli det andra år heller, men en picknick och koll på andra som dansar hör till våra traditioner. Klackarna i taket och dans i allmänhet får vänta. Jag är glad att jag kan gå igen efter flera dagars stillasittande med foten på bordet.

Hoppas att ni alla får en jättetrevlig midsommar!

 

 

På jakt efter vård

Måndagsmorgon kl 07.55 ringde jag på den angivna telefontiden på Akademiska sjukhusets Hudmottagning. Ni minns, EN telefontid i veckan! Efter att ha knappat mig fram minst tusen gånger (nästan) fick jag svaret av en datoriserad röst: vi ringer dig ca kl 13.28. Hur kan kl 13.28 vara cirka? Kl 13.10 ringde en sjuksköterska upp och jag presenterade mitt problem som jag redan gjorde i förra veckan. Och nu var ”min” läkare på plats efter en veckas sjukdom så sköterskan skulle tala med läkaren och återkomma. En timme gick och då kom ett nytt samtal. Läkaren hade en AKUTTID för min del. Hurra! Jaså, på torsdag. Akut till torsdag. Jag bokade tiden och ringde därefter till vår husläkare. Eftersom dagen gått och klockan var nära kl 17.00 vid det laget gick det självklart inte att få komma samma dag. Däremot fick jag en tid hos distriktssköterskan idag (tisdag).

Mottagningen har flyttat till mer ändamålsenliga lokaler än de tidigare.

 

 

 

 

Jag blev väl mottagen och sköterskan kollade min jätteblåsa på foten. Hon häpnade för någon större blåsa hade hon inte sett (utom vid brännskador). Imponerande uppmätt till 9,0 * 4,5 cm. Obs! Centimeter. Det är så gott som halva hotens ovansida. Eftersom blåsan börjat ”läcka” något kunde jag gå idag för första gången på flera dagar. Foten var väl omskött och ingen infektion på gång. Detta för att maken skött om mig och foten på ett föredömligt sätt.

 

Nu omlindad och med föreskrifter om nya omläggningar två gånger om dagen. Dessutom ansåg sköterskan att jag absolut skulle gå på den AKUT-tid jag fått på Akademiska på torsdag. Hon menade att det var bra med en specialistkoll av foten.

 

 

En tröst i tråkigheterna är att jag nu har frikort inom högkostnadsskyddet. Idag kostade besöket på husläkarmottagningen endast 30 kr. Alltid en liten tröst i eländet.

En annan tröst är att jag har läst en del böcker och har några ytterligare olästa. Jag återkommer till Jussi Adler Olsens ”Selfies” och Niklas Natt och Dags ”1793” i ett senare inlägg. Jag kan inte undanhålla er att jag beställt Leif GW´s senaste bok som utkommer i slutet av månaden. En fortsättning på hans biografi ”Gustavs grabb”. Nu väntar jag ivrigt på ”Wille vingmutter…”.

Om ni inte vill veta mer om mina läskiga blåsor och mina vedermödor med sjukvården hoppar ni bara över ett inlägg som detta och andra liknande.

Det kommer förhoppningsvis roligare inlägg längre fram. Något om midsommaren kan jag inte utlova med tanke på omständigheterna.

Livets goda och mindre goda

Nu är det dags igen. Med vadå? Ny resa och nya besvärligheter. Jag börjar att berätta om vår senaste resa. Vi har varit bjudna till vänner i Skåne hur länge som helst. Ja – inte att vara där hur länge som helst men vi har varit välkomna till dem en längre tid. Men nu skulle det bli av. Vi gick upp i arla morgonstund och tog bussen till Arlanda. Någon minut innan bussen avgick fick jag ett sms – ”Tyvärr är ditt flyg inställt pga tekniska problem …”.Då var det TVÅ timmar till flygets avgång! Vi kom till flygplatsen och uppsökte flygbolagets information. Det var vi inte ensamma om. Kön ringlade sig långsamt fram och alla fick samma besked. Ombokning till Köpenhamn om några timmar eller ombokning till eftermiddagen (16.15) eller återbetalning av reskostnaden. Köpenhamn var inget alternativ för oss som hade en hyrbil som väntade på flygplatsen i Malmö. Ombokning till flyg ÅTTA timmar senare kändes inte heller som ok. Ej heller återbetalning av resan. Vi erhåll en pytteliten informationslapp med telefonnummer och www-adress till flygbolaget för vidare ersättningsanspråk. Personalen i informationen var ganska otrevliga och borde kanske gå en servicekurs. Vi valde att kolla med ett annat flygbolag om de hade några resor inom de närmaste timmarna. Två timmar senare satt vi på ett SAS-plan till Malmö. Där väntade en hyrbil på oss och vi susade vidare mot Österlen.

Informationen om det inställda flyget var ganska knapphändig.

Speciellt kring ”Dina rättigheter” som inte gick att förstå. Vi kontaktade dem senare och krävde betalning enligt EU´s regelverk vid inställt flyg = 250 EUR per person.

 

Nu håller vi alla tummar för att våra anspråk går igenom och vi får 500 EUR för oss tillsammans som ersättning.

Tyvärr blossade mina tidigare problem med blåsor på foten upp så jag kunde knappast gå. Men med bil tog vi oss runt omkring i Simrishamnstrakten. Vi besökte bland annat Ales stenar och Sandhammaren. Enastående natur och fantastiska ställen. Vi såg stora storkbon, härliga stränder och böljande landskap.

 

Kåseberga hamn sett uppifrån Ales stenar.

 

 

 

 

Ales stenar som jag inte kunde besöka pga min fog men maken tog sig både upp hit och fotade de fina bilderna.

 

 

Ledsamt nog blev min fot sämre och sämre och blåsan tilltog. Den är vätskefylld och sträcker sig över större delen av ovandelen på vänster fot. Efter konsultation med vården blev rekommendationen att låta blåsan vara så länge som möjligt. Men vid en liten utflykt började blåsan att läcka men inte tillräckligt för att lindra smärtan. Samma sak på hemväg från flyget (Arlanda). Nu väntar jag på att det ska bli måndag och att hudkliniken på Akademiska sjukhuset öppnar sin telefontid. Gissa hur ofta de har telefontid! Jo på måndagar kl 07.55-11.15. Tänk – EN gång i veckan! Jag kan inte gå eftersom det spänner, bränner och värker i min fot. M;an kan bli tokig för mindre.

Vår Skåneresa som skulle ta oss runt till olika platser blev inte riktigt vad vi tänkt. Vi besökte dock en del platser och vi var till Backåkra som gjort sig känt över hela världen genom FN´s möte där. Visst känner ni till Backåkra?

Nu vill jag att det ska bli måndag och att jag kommer fram till Akademiska på telefontiden. Håll tummarna för att vi får pengar åter för det inställda flyget och att jag kommer fram till sjukhuset på deras enda telefontid i veckan.

Ute på resa igen

Nu har vi varit ute och rest igen. Denna gång reste vi inte så långt bort. Vi har varit i Hargshamn. Endast ca 65 km från Uppsala. En liten ort i Roslagen. Att vi åkte dit berodde på att det var Strömmingsfestival. Hargshamn bjöd på ett fantastiskt väder, ca 28 gr och sol. Tänka sig – Sverige 2 juni! Festivalen bestod av olika aktiviteter som t ex loppis (mycket bra), helikopterflyg, att rycka strömming och tält av olika slag; strömming, korv mm. Polis och Räddningstjänst samt Sjöräddningen visade upp sig.

Väg 288 är ganska nyinvigd men är avstängd en bit hela juni. Dessa på grund av ”vägarbete”. Arbetet måste göras eftersom vägen vilar på den uppländska leran och vägen ”flyter” så det blir stora vågor på vägen. Kan ni tänka er? Sprillans ny väg som måste läggas om en bra bit. Man tror inte det är sant i dessa teknikens dagar.

 

På strömmingsfestivalen hade vi sett fram mot att åka ut och rycka strömming. Det blev inget av med det! Det var jättelång kö och de kunde inte boka in fler personer under dagen. Vi fick nöja oss med att åta strömming.

Till det facila priset av 80 kr fick vi en bra strömmingstall-rik med bröd och dryck.

 

 

Efter denna smakliga måltid passade vi på att kolla in området och fann en liten men mycket trevlig badplats.

 

En liten camping fanns och i anslutning till den låg badplatsen som var välbesökt denna strålande sommardag. Intill badet låg en kiosk som inte var världens mest välsorterade men varsin kopp kaffe fanns i alla fall.

 

 

Badplatsen hade fin sandstrand, stora stenar (klippor), gräsytor, trevliga möbler och även en grillplats.

Ett par roliga stolar gjorda av gamla tunnor var utplacerade på klipporna. Kul!

 

 

 

 

Dagens höjdpunkt blev helikopterfärd över omgivningen. Gissa vem som inte åkte helikopter! Just det. Maken åkte och fotade en del. För egen del fotade jag helikoptern på marken.

 

Mitt foto till vänster och makens foto till höger

 

 

Vid en rundtur bland loppisfynden hittade vi ett par roliga vinglas med målade måsar på. Det fick bli dagens inköp. Vi köpte av en dam som skänkte hela behållningen till ett barnhem i Kenya. Hon berättade livligt om verksamheten där. En fin och varm berättelse om barnhemmets 95 barn och deras personal. Det finns verkligen eldsjälar som gör vad de kan för barn med stora behov.

 

 

Åttkantiga glas med målade måsar som ett minne av en dag i Roslagen.

 

 

 

Väl hemma igen satt vi en stund i ”svalkan” av Rosa Fontana vid Västertorg i Eriksberg.

 

Skulpturen är en kopia efter Arne Jones original som finns hos Kulturnämnden i Uppsala.

 

 

 

Jag kan rekommendera er att göra en utflykt till Hargshamn en varm dag. Ta med badkläder och picknickkorg och ha en bra dag!

 

 

Uteliv och livat värre

Nu är det vardag igen trots att det är lördag idag. Veckan har varit fylld av vardagsbestyr. Vädret är mer än varmt. Vi har en riktig värmebölja här i Uppsala. Hela maj har varit rekordvarmt har jag förstått. En kväll i veckan var ”middagsgänget” ute på restaurang. Aaltos besöktes. Det var längesedan sist. Där var det sig likt. Fullt och folkligt. Uteserveringen är behaglig och trivsam. Menyn är italiensk men föll mig inte alls i smaken nu efter den förträffliga pastan i Dubrovnik. Dessutom tycker jag att prisnivån är för hög hos Aaltos. Plus dock för bra service och mitt trevliga sällskap. Även vyn vid promenaden till bussen får ett extra plus.

 

Uppsala domkyrka är ett fint fotoobjekt både för kommuninvånare och turistande.

 

 

 

I veckan har jag besökt Akademiska sjukhuset. Ni vet min inställning till vårdköerna. Här såg jag verkligen inga köer. Var är alla patienter? En liten kö gick att upptäcka. Det var vid det nya tekniska undret. I stället för receptioner med personal ska man numera sköta ankomstinskrivning själv. I en datoriserad apparat (ankomstterminal) noterar man själv personnummer och ut kommer ett ”kvitto” sin talar om att man nu kan gå till mottagningen. Ingen betalning sker längre på mottagningen utan faktura kommer hem i brevlådan.

 

 

Tom sjukhuskorridor. Var är alla köande patienter?

Själv skulle jag följa den svarta linjen och det gjorde jag och så småningom kom jag till ett näst intill tomt väntrum. En väntande patient fanns där. Det kändes lite ödsligt.

 

Mitt besök på ögonkliniken var klart innan jag hann blinka.

Efter sjukhusbesöket gick vi till Stadsträdgården som just nu är ett under av vackra blommor.

 

 

Syrenerna blommar för fullt i olika färger.

Detsamma gäller alla tjusiga rododendron. De är så vackra.

 

 

 

Idag (lördag) och i morgon är det Kulturernas karneval i Uppsala. En folkfest med alla möjliga kulturinslag med massor med musik och mat. För barnen är det särskilt barnens karneval. Här finns program för alla. Idag har det varit karnevalståg i de centrala delarna av Uppsala. Hur mycket folk som helst kantade gatorna för att se de färgglada dansarna.

 

Vackra klänningar och tjusiga plymer.

 

 

 

 

Gissa om dansarna var svettiga i den 26-gradiga värmen.

I bakgrunden syns statyn av sångarprinsen Gustaf som även han är en kulturpersonlighet som verkat i Uppsala (på 1800-talet). Han deltog nu på sitt vis i karnevalen.

Foto från karnevalen: Ouali Béchir

 

I morgon blir det troligen lunch i Engelska parken. Det visar sig!