Lite nytt

Det finns inte så många nyheter att berätta om. Ett par nyheter kan jag ändå ta med här. Vi har köpt ytterligare en dator och också möblerat om i vårt datarum. Länge har vi sneglat på ny dator. Vi har en supersäker dator och två bärbara. En liten bärbar dator är så gammal att den inte går att uppgradera utan den innehåller fortfarande Windows 7, men vi behåller den för att den är jättegullig. Den är verkligen bärbar, liten och väger ingenting.

Datorn är pytteliten och används inte längre

Vi har även en ”bärbar” som är tung och inte lätt att ta med sig någonstans. Utöver dessa båda har vi en stationär som har tjänat i många år. Funkar toppenbra men vi var i behov av ytterligare en och fastnade för en dator med ”all in one”. Den är riktigt smidig och smärt. Det finns ”allt” i den platta skärmen.

I skärmen finns ”allt”

Eftersom vi skaffat en ny dator behövde vi möblera om i vårt datarum. Datarummet var tänkt som gästrum och användes som sådant tidigare när barnbarnen övernattade. Numera är inte det aktuellt längre så deras rum har övergått till att bli datarum. Vi tog upp ett skrivbord från källaren och monterade det. Ja, vi och vi – maken fixade det. Nu har vi två skrivbord, två skrivbordsstolar och en bäddsoffa med tillhörande bord i rummet. En skrivare finns också.

En annan nyhet är att vi har firat Halloween. Var inte oroliga – det var endast på skoj. Vi firar inte sådant som inte är värt att fira. Men det är så att maken cyklade förbi Ekebyodlarna och där fanns ett bord med påsar med pumpor. När han kollade närmare visade det sig att någon odlare skänkte bort pumpor. Vi brukar använda pumpa till tunisisk couscous men nu passade vi på att testa pumpasoppa. Den blev riktigt bra!

Ett enkelt recept hittade vi på nätet. Till soppan gjorde vi minipajer med västerbottenost och räkor. De passade bra ihop.

Pumpasoppa:

  • Fräs lite lök i smör tillsammans med ca 500 g urkärnad pumpa
  • Låt alltsammans koka ihop, ca 10 min och
  • Tillsätt 5 dl grönsaksbuljong och koka sakta ca 15 min
  • Mixa soppan och tillsätt ca 2,5 dl mellangrädde och koka upp

KLART att servera

Minipajerna gör vi genom att ta 1/4 del av recept på ”stor paj”.

Tråkigt att inte kunna bjuda på middagar. Vi saknar söndagsmiddagarna med barn och barnbarn. Vi saknar också våra kusinträffar, utelivet med vännerna och även annat. Men, men vi hoppas att det kommer en tid då vi kan återuppta sociala kontakter och få ett mer vanligt liv igen.

Återbesök

Första återbesöket efter ögonoperationen har gjorts. Positivt att trycket i ögonen var bra och att jag slipper ha ”förband” på ögat. Tur är det för jag har fått ett tryck mot näsan efter plast- förbandet. Dessutom är jag jättekänslig för den tejp jag måste ha i ansiktet. Trots att det är den mest hudvänliga apoteket kan uppbringa.

Jobbigt läge!

Nu slipper jag detta men måste dock vara jätteförsiktig så att jag inte kommer åt ögat.

Efter att ha legat (under nätterna) på en sida under mer än en vecka får jag nu vända mig som jag vill. Fortfarande måste jag ta två olika ögondroppar flera gånger om dagen. Det ska jag fortsätta med ytterligare en vecka. Därefter ska jag på kontroll igen.

Jag ser ingenting på ena ögat men hoppas att synen återvänder så småningom. Det kan ta lång tid innan gasen i ögat försvinner. Nu har jag förstått att gasen hjälper till att trycka tillbaka näthinnan efter det att den lossnat och opererats. Tänk ändå vad läkarvetenskapen kan uträtta. Att operera inne i ögat kan inte vara enkelt med tanke på hur små instrument som används.

Utanför Akademiska sjukhuset finns flera offentliga konstverk och idag vill jag dela med mig av ett av dem. Allt tyder på att hösten är här.

Sopande naken flicka

Troligen är detta en kopia efter Bruno Liljefors original

Det passar bra i dag när höstlöven faller

Tack!

Tack alla vänliga bloggvänner. Tack till er som kommenterat mitt förra inlägg. Det har glatt mig att flera önskat mig lycka till.

Det behövs verkligen i dystra tider. Ni kan lita på att jag uppskattar er!

Nu är jag hemma efter operationen av ögat. Operationen gick bra men ögat är mycket skadat. Halva näthinnan hade lossnat och operationen blev mer omfattande än vad jag någonsin anat. Nu har jag fått gas i ögat och därav följer att jag måste ligga på en sida på nätterna. Gasen går bort av sig själv så småningom. Hur gasen fungerar har jag inte förstått men jag gör som läkaren säger. Jag måste också ha ett ”omslag” över ögat under natten för att inte skada ögat. Omslaget består av en glaskupa som tejpas fast. För närvarande ser jag inget på ögat bland annat pga gasen och det kommer att ta ca 6-8 veckor innan vi vet hur mycket jag kommer att se framöver. Som tur är har jag ju sett det mesta, så det får kanske räcka med att se på ett öga i fortsättningen. Jag var så glad över att få behålla körkortet men nu är det nog ”kört”. Jag har återbesökstider på sjukhuset om en vecka och också om två veckor.

Det är trist när något sådant här händer. Det är trist i flera bemärkelser, jobbigt att inte se ordentligt, tråkigt att jag måste säga ifrån mig det intressanta uppdrag jag påbörjat, trist i största allmänhet med olika begränsningar.

Nu känner jag mig mer begränsad än tidigare. Jag hoppas dock att det blir bättre och bättre med tiden.

Så fortsätt att håll rummarna!

Otur (igen)

Just när jag tyckte att jag hade flyt händer det en oturlig sak. I söndags under en liten åktur med fikapaus tyckte jag inte att allt var som vanligt. Jag såg sämre än vanligt och suddigt på ena ögat. Som den minnesgoda kommer ihåg fick jag en propp i ögat för ca två år sedan och i och med detta nedsatt syn. Nu blev jag riktigt rädd att det var samma historia igen – propp?

Eftersom man ska ringa 1177 innan man besvärar sjukvården, så gjorde jag naturligtvis det. Eftersom jag fick plats nr 50 i kön ledsnade jag och ringde ögonmottagningen (Akademiska sjukhuset) på måndagen i stället. Svaret där var att alla telefontider redan var bokade och jag ombads återkomma nästkommande vardag. Häpp! Idag var det nästkommande vardag och jag var uppe i ottan och ringde. Jag hade turen på min sida. Det fanns en telefontid och jag blev uppringd. Direkt fick jag en akuttid på ögonmottagningen och jag for naturligtvis dit.

Efter en kort väntan fick jag träffa opikter och ögonläkare. Närmare bestämt två doktorer. De var överens om att det inte stod rätt till med mitt öga. Näthinneavlossning var diagnosen. Jag fick gå direkt till en avdelning på sjukhuset.

Ögonavdelning på Akademiska sjukhuset

Lugnt och fridfullt under min väntan på ännu en läkare.

Efter en stund fick jag träffa (ytterligare) en ögonläkare och han konstaterade samma sak som de två tidigare läkarna. Näthinneavlossning! I morgon kl 08.30 skrivs jag in på avdelningen och under förmiddagen blir det operation.

Nu håller jag på att samla mig inför morgondagen och packar ihop allt som jag behöver ha med mig. Jag kommer att bli kvar på sjukhuset till dagen efter operationen. Det blev verkligen snabba ryck.

Önska mig lycka till!

Ombyte förnöjer

Den här veckan är händelserik. Förutom lite jobb så har jag deltagit i ett möte i en förening där jag varit medlem ett par år. Jag har inte tagit någon aktiv del där utan gått på några möten och deltagit i vissa aktiviteter. Nu på föreningens årsmöte valdes jag in i styrelsen. Det ska bli roligt att vara mer aktiv än tidigare. Jag kommer att fungera som sekreterare vilket passar mig bra.

I vårt närområde börjar det hända saker. Renoveringen av husen i området syns påtagligt.

Ställningsbygge på gång

Fasaderna ska tvättas och lagas. Vi får hoppas att målningarna som finns på två av husen får vara kvar.

Carolina Falkholt är konstnären. Hon är vida känd som en som provocerar. Här är det inget som provocerar någon, men i andra fall har hon fått kritik och t o m fått sina verk övermålade.

För att få ytterligare omväxling i tillvaron bestämde vi oss tvärt för en utlandsresa! Ja, ni såg rätt – en utlandsresa. Det var ett tag sedan vi var utomlands.

Med tanke på pandemin kollade vi ordentligt villkoren för resan. Buss och båt var det fråga om. Vi utrustade oss med munskydd och handsprit så klart. Det var nästan fullsatt på bussen till Grisslehamn där vi skulle ta färjan till Eckerö på Åland. I färjterminalen var det lättare att hålla avstånd än på bussen. Likaså på färjan där resenärerna utgjorde 60 % av möjliga platser. Förträffligt ordnat i café och restauranger med markeringar för bord som ej fick nyttjas. Handsprit fanns överallt.

Vi passade på att äta en utmärkt middag i en av restaurangerna där vi förbeställt bord.

Förrätt

Skärgårdstapas
(sikromsmousse, skagenröra, kallrökt lax med pepparrotscrème)

Varmrätt

Oxfilé med madeirasky och kantareller var en av rätterna vi beställde

Tyvärr blir mat aldrig läckert på bild men i verkligheten var det utmärkt.

Vi råkade ut för ganska hårt väder och det gungade rejält på Ålands hav.

Ålands hav i gungning

Taxfree-butiken

Lätt att hålla avstånd

Spår i taxfree när det gungade ordentligt

T o m ett berg av flaskor välte

Bussen tog oss hem till Uppsala

En omväxlande dag och som tur är blir ingen av oss sjösjuk. Vi tror att vår utlandsresa inte sätter några spår i vår hälsa eftersom vi håller stort avstånd till alla andra, är vaccinerade och använder handsprit. Bussresan var dock ett orosmoment med tanke på svårigheten att hålla avstånd.

I kväll är det styrelsemöte i företaget där jag är ledamot. Det första mötet på ca 1,5 år som vi ska ses i verkliga livet. Hittills har vi haft styrelsemöten via nätet och det har ju gått bra. Nu ska det bli riktigt trevligt att träffas på riktigt”.

Fotoutställning

I år har det blivit populärt med utställningar utomhus. Så är det åtminstone i Uppsala. I Hospitalparken har det varit och är utställningar med tema ”det gamla hospitalet”. Platsen är Ulleråkers sjukhuspark. Ett historiskt mentalsjukhus. Nu återuppstår parken omkring det nedlagda sjukhuset och flera utställningar har förevarit. Just nu öppnas en ny utställning. Vi har inte hunnit dit ännu men det ska bli.

Vi har däremot hunnit med en fotoutställning i Vasaparken. Utställningen heter ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Föreningen Naturfotograferna har producerat utställningen med bidrag från Postkodstiftelsen.

Utställningen visar porträtt av några av våra svenska djur och korta berättelser om hur det går för dem just nu. Det är en vandringsutställning som startar i Uppsala för att sedan resa vidare i landet.

Fjällräv

foto: Magnus Martinsson

Hackspett

foto: Staffam Widstrand

Trana

foto: Johannes Rydström

Örn

foto: Staffan Widstrand

Är det en Kungsörn eller en Havsörn?

Brushane

foto: Brutus Östberg

Det var ett axplock från utställningen. Det var 16 olika motiv som fotograferats av Sveriges mest kända naturfotografer.

Det är fantastiska foton som visas och jag hoppas att alla som har möjlighet kommer och beundrar de fina bilderna.

Senare får ni veta om jag kommit iväg till Hospitalparken (Ulleråker) och vad jag tycker om den utställningen.

En ny konstupplevelse som jag kunnat vara utan är en konst(ig) grej som uppförts och ställts utanför Studenternas idrottsplats i Uppsala. Det är vi skattebetalare som står för kalaset som kostat ca 2 miljoner kronor!

Snigel?

Eller vad kan det vara?

foto: maken

Är det en jättesnigel? Eller kanske gammal skrynklig plåt? Konst eller konstigt?

Vad tycker ni?

Il Forno Italiano

Restaurangbesök igen! För att inte ha varit ute på så länge är vi i farten med utelivet igen. Äldsta barnbarnet (O) ville gärna gå ut och äta och vem kan motstå det? Inte vi i alla fall. Så blev det äntligen av. Det var första gången vi var tillsammans med henne utan att hennes yngre bröder var med. Ej heller några föräldrar.

Il forno Italiano var platsen O hade valt. Vi hade beställt bord trots att det var en ”vanlig” tisdag.

Mysig atmosfär på Il Forno Italiano

En trevlig lokal nära Uppsala Universitet i gamla kvarter vid Övre Slottsgatan

Lugnt och trevligt när vi anlände till restaurangen. Det skulle snabbt förbytas till livliga (högljudda) sällskap om många personer i soffan ni ser på bilden. Alltför många personer för att FoHM skulle gilla det. Inte heller vi gillade det och vi kunde knappast tala med varandra utan att skrika.

Vi valde på den omfattande menyn och stannade för två förrätter:

Burrata (delikatessmozzarella) var en av förrätterna och gamberi (tigerräkor) var den andra

De kostade 145 kr/st

Allt till belåtenhet

Entrecote med tryffelmajonnäs, tomatsallad och pommer frites var valet av varmrätt (345 kr)

Mycket kött (300 gr) och helt godkänt

Tiramisu och chokladfondant till dessert

109 kr respektive 115 kr kostade desserterna

Chokladfondanten gjorde sig inte bra på bild så här får tiramisu visa upp sig

En sammanfattning ger:

Uppmärksam personal i en fullsatt restaurang. Troligen fler gäster än vad som restriktionerna tillåter. Ganska ont om plats och ett par stora sällskap som överröstade de flesta andra. Hög ljudnivå med andra ord.

Maten helt ok. Både förrätter och desserter får höga poäng medan varmrätten något lägre. Högt pris för varmrätterna över lag.

Det är genomgående höga priser jämfört med andra italienska restauranger i stan.

Av fem möjliga poäng får Il Forno Italiano tre poäng. Avdrag för fullsatt (trång) restaurang samt höga priser. Någon handsprit syntes inte till. En desserttallrik var kantstött – inte fräscht.

Det allra bästa med kvällen var att träffa barnbarnet och kunna äta en bit mat tillsammans. Det är dagens pluspoäng. Till det kom den fina Uppsalabilden när vi sent omsider gick till bussen i regnet.

Sen augustikväll i Uppsala

Omväxling

Ett skrivet inlägg har försvunnit! Hur det gått till vet jag inte men jag ska försöka göra ett liknande om inte minnet sviker mig.

Det har varit (och är) ett omväxlande väder. Ömsom regn och ömsom ösregn. Så var det även i helgen som gått.

På lördagen skulle min mamma haft födelsedag, om hon levt, och då brukar jag åka till kyrkogården med en blomma. Eftersom det är en minneslund får endast lösa blommor finnas där. Det är en mycket vacker plats, Berthåga kyrkogård.

En liten bäck på Berthåga kyrkogård

En rosbukett till minne av min mamma

Som omväxling har vi också haft en gäst till middag. Kusin G har varit på besök och vi åt en tre-rättersmiddag. Inga bilder dock. Fylld kycklingfilé (soltorkad tomat och fetsost) med basilika till varmrätt. Förrätten bestod av räkcocktail och till dessert hade vi chokladmousse på sockerfri choklad och några wiskeystänk.

Som omväxling ska vi ut och äta middag med äldsta barnbarnet i kväll och det kommer säkert något skrivet om det senare!

I övrigt är det inte så mycket omväxling förutom att jag jobbar några timmar om dagen. Det är engagerande och jag har möjlighet att förlägga tiden som jag själv tycker.

Överraskning

Tidig morgon överraskades vi av (o)ljud utanför vår balkong. Vad kunde det vara som brummade högt? Till vår förvåning såg vi en stor container sväva utanför. Vi bor på sjunde våningen och gissa om vi blev överraskade?

Vad händer?

I huset där vi bor och andra här omkring ”tomställs” lägenheter när någon flyttar ut. Sedan kommer det maskiner med containrar som tar rätt på allt som går att riva ut ur lägenheterna. Det är fråga om ALLT. Spisar, kylar, frysar, garderober, köksskåp och dörrar – ja ALLT som går att frakta bort.

Vilken konstig utsikt vi fick!

Containern näst intill krockade med vår balkong. Jag hann bli riktigt orolig innan containern flyttades en bit bort och rivning inleddes i flera lägenheter.

I förra veckan såg vi att det var nio spisar som ”kastades” ut och fick fara iväg till återvinningen (antar jag). Det var både gamla som ganska nya spisar som åkte iväg. Nu var det allt i trä som gick samma öde till mötes.

Vi förväntar oss en bullrig tid med allt rivande och byggande i huset.

Full fart

Nu har det sociala livet tagit fart. Detta från att ha varit helt tomt under mycket lång tid. Vi har inte träffat några vänner eller andra på länge. Endast de närmaste (barn och barnbarn) har vi träffat utomhus med medtaget fika.

Nu är det ändring på det. Dock med iakttagande av alla rekommendationer som finns samt eget ansvar och försiktighet.

En fikaträff har varit med vännerna C och S, naturligtvis utomhus. Trevligt att ses. Vännen C har haft oturen att råka ut för svår sjukdom (ej Covid -19) och haft lång rehab.

Innevarande vecka har det varit full fart på det sociala livet. Först har det varit lunchtime på Tunabergs koloniområde. En fantastisk oas i Uppsala. Vi är ett gäng fd arbetskamrater som fortsatt träffas trots att vi inte längre arbetar tillsammans. Träffarna har haft uppehåll i över 18 månader nu. Ni förstår varför! En av oss har den stora turen att ha en kononistuga där vi kunde träffas utomhus och äta en utsökt lunch. I godan ro satt vi i toppenfint väder, men då började det störtregna. Vi tog skydd under parasoll och äppelträd och skuren gick snart över efter åska. Vi hade en mycket trevlig eftermiddag och vi hoppas att ses igen någon gång under hösten.

Sedan har vi varit på en uppskattad middag med Tofflan/Tofflisen. Vi blev bjudna på en alldeles fantastisk middag på restaurang Byblos i Uppsala. En libanesisk restaurang i centrala Uppsala.

Byblos restaurang i Uppsala

Det var inte läge att sitta utomhus

Inredning i libanesisk stil

Mycket och god mat

Många röror som tillbehör

Ett stort och hjärtligt tack till Tofflan för en jättetrevlig kväll med god (och riklig) mat.

Till helgen kommer vi att ha kusin G på gästlistan. Det blir en tre-rätters middag. Om det kanske jag återkommer senare, vem vet?

I nästa vecka väntar ytterligare ett restaurangbesök. Äldsta barnbarnet har tagit initiativ till en utekväll och även bestämt vart vi ska gå. Tidigare har det varit vanligt att vi och alla barnbarn gått ut någon kväll. Nu är det endast äldsta och vi som ska ut och äta. Det är verkligen vuxen- poäng!

Mer om sociala kontakter. Jag har blivit tillfrågad om att medverka som ledamot i en förenings-styrelse. Det kommer jag att tacka ja till. Förutom det uppdraget finns jag fortfarande kvar som ledamot i en annan styrelse (i ett AB) och nu ska vi ha styrelsemöte live för första gången på mer än 1,5 år. Det ska bli kul att träffa en ny ledamot som tidigare endast förekommit på våra nätträffar.

Mer fart när jag ändå är i farten: jag ska ta uppdraget jag skrev om tidigare. Ett avgränsat uppdrag där jag själv lägger ribban vad avser tid mm. Ett svårt (kanske omöjligt) uppdrag men jag ska göra mitt bästa för att ro det i land. Knepigt att inte kunna skriva mer om detta.

Som ni märker har livet förändrats och det känns som det återvänder så sakteliga. Vaccinationerna har gjort träffar enklare men vi får inte glömma att hålla avstånd och vara försiktiga, fortsätta tvätta händerna och allt annat vi behöver tänka på.

Fortsatt lugnt

Det börjar kännas lugnare nu när flyttbestyren är över. Som tidigare noterats är det allra mesta på plats, t o m det som nu hängts upp på väggen. Sonen med yngste har varit här och hjälpt till med borrning och bultning för att få upp hallspeglar, tavlor och en väggklocka. Det känns riktigt bra att det blivit ordning efter all förvirring med möbler mm.

Vi har haft en riktigt lugn dag och besökt Botaniska trädgården i Uppsala. En oas centralt i stan. Trädgården är jättefin och välskött.

Fantastiska blommor i Botaniska trädgården

En fin liten näckros

Färgsprakande lilja

Höstfärgerna börjar komma

Nu kommer det inte att vara lika lugnt så länge till. Det sociala livet börjar komma igång igen efter ca 1,5 år. Försiktigt förstås och endast i små sammanhang. ”Gamla” arbetskamrater ska ses för en lunchträff och ett restaurangbesök med en god vän väntar i veckan. Till helgen kommer kusin G på middag. Hon blir den andra middaggästen i den nya bostaden. Först ut var yngsta barnbarnet som hjälpte oss med vissa flyttbestyr. Det är så roligt att kunna träffa goda vänner igen efter så lång tid. Vi är ändå försiktiga och behöver inte ”kasta” oss om halsen utan fortfarande ses med behörigt avstånd.

Om någon dag ska jag också bestämma mig om jag tar det erbjudna uppdraget eller ej. Jag behöver läsa in mig på upplägget och tankarna kring det. Jag är intresserad men behöver veta mer om innebörden och förväntningarna.

En spännande fortsättning följer ……