Back in business

Bloggandet har inte funkat på en vecka. Det beror på att jag inte klarat att blogga från vare sig Iphone eller Ipad. EN gång fungerade det konstigt nog men sedan var tekniken emot mig igen. Mycket har hänt men jag tar upp en liten del av det hela för annars blir det för tröttsamt.

Först en kort historia om vår ”enkla köksutrustning” i lägenheten. Utrustningen bestod av TVÅ dricksglas som ni minns. Utökningen skedde under två dagar i etapper (efter våra klagomål). Först kom två kaffekoppar, två djupa och två flata tallrikar, två glas och en vattenkokare. Hur vi skulle laga mat i den framgår inte alls av historien. Dagen därpå kom det en kokplatta, en stor kastrull och en slev. Nu saknade vi ”bara” stekpanna, liten kastrull, förskärare, några skålar och litet annat smått och gott som kan behövas i en ”enkel köksutrustning”. Vid våra klagomål fick vi veta att det var inte tänkt att vi skulle laga mat i vårt ”kök”?? Hur som helst fick vi ”upgrade to fullboard” av vår trevlige direktör Mario som plåster på såren. Tyvärr var maten urusel så vi utnyttjade erbjudandet endast två gånger. Därefter fortsatte vi att äta ute. Den ”enkla köksutrustningen” fick entledigande.

Utrustningen efter två dagar                                      Utrustningen efter tre dagar

 

 

 

 

 

Vi gjorde annat än att klaga också. Vi hade ca 30 m till stranden och havet var jättevarmt med fint vatten. Så ett dopp i havet blev det varje dag. Även poolen på taket där vi bodde besöktes men det var väl varmt där trots vind. Vi reste också en del, bland annat till Nicosia. Det är den enda stad i världen som delas av två länder. Turkisk ockupation av halva Nicosia sedan 1974 och gränsövergång med passhantering finns mitt i staden. Vi fann den turkiska delen mest intressant och besökte både moské och kyrka där. Gammal bebyggelse med marknadsplatser och massor av souvenirbutiker fanns överallt. Vi besökte även Büyük Han, en gammal marknadsplats från 1572 som var en plats för ”karavanresenärer” som kunde övernatta och bedriva handel. Handel bedrivs även idag men nu är det hantverk som gäller.

 

Gränsövergången mellan den Grekcypriotiska och den Turkcypriotiska delen i Nicosia

 

 

Büyük Han från den Ottomanska tiden. Handelsplatsen har en moské på gårdens centrum. En period (under britterna) var platsen även ett fängelse.

Idag är det en idyllisk plats, vacker och vilsam med trevliga caféer och restauranger, dock inte så många att det stör lugnet.

Här är en gata med en restaurang av den modernare stilen. Restaurangen heter Bibliotheque och ligger i den turkiska delen av Nicosia. Ett tjusigt ställe med ett ovanligt ”tak”. Trots detta fanns de största luftkonditioneringarna jag sett ute på gatan. Restaurangen har höga betyg och finns omdömen på Tripadvisor.

Vi hade en bra resa till Nicosia och återvände trötta till Larnaca i Intercity-buss med air condition.  Vi gjorde även andra tripper runt om (med lokalbuss) och på en av resorna åkte vi genom Ayia Napa. Orten beskrivs som den största turistorten på Cypern vilket inte betvivlas en sekund. Invånarantalet är drygt 2 500 personer. Jag utgår från att det mång-, mångdubblas sommartid. Det var den värsta turistindustri jag någonsin sett eller hört talas om. Då har jag t o m besökt Teneriffa. Endast jättestora hotell med tusentals turister, restauranger, barer, beachbuggies, hyrbilsställen mm mm fanns i Ayia Napa. Jag trodde inte att sådana ställen fanns! Åter till lugnet (det relativa) i Larnaca. Där bodde vi nästan direkt på stranden och hade inte långt till stadens centrum. Promenadavstånd med jättefin strandpromenad in till fortet i Larnaca. Efter vägen finns också restauranger, barer mm men inte alls någon jättestor turistindustri även om staden har discon, pubar o d att erbjuda. Några smakprov finns här nedan.

 

För barhäng för den som önskar. Baren är belägen på stranden även om det ser ut som hemma i ditt vardagsrum.

 

 

 

Endast en smal gata skilde vårt hotell/lägenhet från den fina stranden. Det gick utmärkt att vara på stranden utan vare sig parasoll eller solsäng eftersom det var så nära ”hem”. Vi bodde på tredje våningen med sned havsutsikt.

 

Närheten till flygplatsen gjorde att vi nästan kunde ta på planen som gick in för landning.

 

I Larnaca finns Cyperns största sjö, en saltsjö, berömd för sitt rika fågelliv. Rosa Flamingo övervintrar där i tusental. Vi såg tyvärr inga fåglar eftersom de nu flyttat till andra ställen. Iran är en sommarplats för bl a Flamingo. Saltsjön var dock vacker utan fåglar och en runda där var inte utan poäng. Vi var också till medeltidsmuséet inne i fortet i Larnaca. En intressant plats och historia. Även här har britterna använt fortet som fängelse under den brittiska överhöghetstiden. Den sista fången hängdes här 1945. Vi besökte också kyrkan St Lazarus ett par gånger. Jag har inte sett en sådan prakt någonsin. Otroligt fint utsmyckad och berömd som begravningsplats för Lazarus. Ni minns väl vem har var? Den som Jesus uppväckte från de döda och som sägs vara bror till Maria. Enligt legenden ska Lazarus utsetts till biskop av Kition på Cypern.  Hur det nu än är med den saken så är kyrkan bland de vackraste jag sett.

 

Utsikt från fortet i Larnaca

 

 

 

Nu är vi hemma i Uppsala igen efter en varm och intressant vecka på Cypern. Restaurangomdömen får anstå till en annan gång.

Ni kommer också att få möjlighet att följa vår kamp för kompensation för den uteblivna (alt mycket försenade) ”enkla köksutrustningen”. Vi har klagat på plats och nu också efter det att vi kommit hem.

Nu till dagens stora NYHET: jag har vunnit en bok i Tofflans utlottning. Vilken tillfällighet att hon vann i min tävling. Vi kommer att utbyta vinsterna någon gång under sommaren tillsammans med fika och bloggtips (obs till mig!). Det är min turdag idag. Grattis till oss båda önskar Ewa